<3
Livia Ewa Marianne Karlsson /Eriksson
Den 9/10-2011 var alltså dagen då jag blev mamma och mitt liv förändrades för alltid. Vi fick vara kvar på BB i tre dagar, för att se så att allt gick bra, amnigen funkade jätte bra från början, jag ammade henne från första stund och sedan dess har det gått super bra, hon äter och får i sig det hon vill och behöver. Dagarna på BB var fyllda av besök från familj och vänner, massa mys och ännu mera mys. På onsdagen fick vi åka hem, det kändes så naturligt men även så onaturligt, det kändes som att vi att vi kidnappat ett barn som vi skulle ta hem över dagen. Men så var det ju inte, denna fina lilla bebis var ju våran, våran på heltid, helt galet och helt underbart, att vi fick ta hem den sötaste av dom alla….
Tiden här hemma har rullat på, besök efter besök har avlöst varandra, paket i massor har hon fått, massa fina små klänningar, byxor och bodys. Vi behöver inte köpa så mycket det närmaste månaderna känns det som =) dagarna går snabbt lite för snabbt, man vill ju inte att tiden ska rusa iväg, men på något sätt så gör dem det ändå, man vill njuta och bara vara i sin lilla bubbla en bubbla som består av bajs blöjor, mys, sömn, sömn brist, sena nätter, tidiga nätter, massa kiss blöjor, långa promenader, tidiga mornar och massa massa kärlek. Orolig är jag nästan hela tiden, orolig över andningen, att den ska sluta, att hon inte bajsar, att hon sover för mycket, sover för lite, äter för mycket, äter för lite, jag är orolig hela tiden, men som tur är så har vi googel.se=) jag googlar allt, och jag får jämnt lugnade svar….
Lilla Livia kan nu lyfta sitt lilla huvud kortare stunder, hon ler och små ljud kommer från hennes mun. Jag och Johnny kan inte ha det bättre, han e pappa till vårat barn och den som jag älskar mer än mest. Vi har klarat den första tiden väldigt bra, få bråk och mycket kärlek, han börjar jobba i natt, så nu är jag själv på nätterna vilket känns lite läskigt men jag hoppas att jag klarar nätterna =)
Det är underbart att få barn, det är verkligen det, man älskar sitt barn så otroligt mycket, innan kan man inte förstå hur mycket man kommer att älska sitt barn. Man vet ju att man kommer att älska sitt barn, och man älskar ju annat i livet, andra personer, andra saker, platser ja andras barn! Men så får man se sitt eget barn, och allt annat som man älskar åker ner på andra platser långt, långt från första platsen. Min, våran Livia är så otroligt fin, man kan titta på henna i timmar och hon blir bara finare och sötare, man kan gå ifrån henne och bara några minuter senare titta på henne igen och då tänkta men herregud vad fin och söt hon är. Dessa känslor gör en lite bölig, töntig och en liten höns mamma. Det är ju verkligen så att från och med Livia kom så kommer jag att älska henne mer än allt annat, det är henne som jag alltid kommer att sätta som nr 1 i alla situationer. Jag älskar ju jätte många andra, som min bästa sambo, min fina Adrian, Natheo, Mamma, syster, kompisar men om alla dessa skulle vara på samma ställe samtidigt och något hemskt skulle hända så är Livia den första som jag skulle kolla efter, vara oroligast för, och när jag ser att Livia mår bra, då skulle jag självklart se hur min andra fina älsklingar mår, men Livia är nr 1. Oj oj dessa känslor…..
Jag har blivit moster igen, till en underbart söt liten kille som heter Natheo, han kommer till jorden den 2/11-2011 och mitt moster hjärta kunde inte vara stoltare, han är lika perfekt som sin fina storebror, min syster är grym på att göra underbara små söner =) älskar er, hela denna fina familj <3 <3 <3
